Landskapsarkivets tillkomst
1700-talet
Den första kända tanken om en ordnad arkivalievård på Åland kan spåras till riksdagen 1769-1770. Då utryckte nämligen den åländska allmogen sin önskan att för framtiden bevara och skydda det egna häradets handlingar. Ålänningarna önskade då att häradssakörena skulle användas till att trygga de offentliga akternas vård. Huruvida detta ledde till något resultat är inte känt.
Orsaken till att ordentliga arkivutrymmen borde ordnas för de gamla åländska handlingarna var enligt allmogen den att "mycken upplysning kunde hämtas" ur de gamla dokumenten. De åländska sockarnas, byarnas och gårdarnas öden var tillsvidare helt outforskade. Om alla gamla åländska handlingar samlades i ett landskapsarkiv, lätt tillgängliga för forskare, skulle all forskning underlättas betydligt. Dessutom kunde gårdsägare få hjälp med att tyda och tolka de gamla gårdspapper de lämnade för uppbevaring i landskapsarkivet.
1920-1930-talet
Arbete mot grundandet av ett landsarkiv på Åland blev aktuellt igen på 1920-talet. Det första landskapsarkivet planerades i anslutning till Kastelholms slott, inte långt efter självstyrelsen, men projektet upphördes på grund av betydande byggnadskostnader. Andra försök att upprätta ett landsarkiv initierades av landshövdingen i mitten av 1930-talet, men den här gången beslöts det av Riksarkivet att Åland inte behövde något eget landsarkiv. I stället överfördes de statliga myndigheternas äldre arkivalier till Åbo landsarkiv.
Ett till försök gjordes i slutet av 1930-talet. När stadshuset i Mariehamn byggdes erbjöds landskapsstyrelsen utrymmen för landskapsarkivet. Hyran var emellertid för mycket och inget landsarkiv blev det då heller.
Självstyrelsegårdens tillkomst
I mitten av 1970-talet börjades byggandet av ett nytt förvaltningscenter i Mariehamn, Självstyrelsegården. Självstyrelsegården blev färdig i september 1977, och i samband med detta inrättades Ålands landskapsarkiv i bottenvåningen med de specialkonstruerade arkivmagasinen. Arkivmagasinen planerades med hjälp av en sakkunnig arkivman. Kapaciteten i början var 4 hyllkilometer.
En s.k. överenskommelseförordning mellan landskapets och rikets myndigheter år 1977 bestämde att ett landskapsarkiv verkade på Åland. Den första landskapsarkivarien, Bjarne Henriksson, anställdes i mars 1978 och han tillträde den 1 maj.
I början var alla äldre handlingar från landskapsstyrelsens 24 byråer placerade i läsesalen, totalt flera hundra hyllmeter. Efter ett par veckor konstaterade landskapsarkivarien att mera arbetskraft behövdes att kunna sortera materialet. Ett arkivbiträde anställdes i juni och så blev alla kartonger, boxar och pärmar förtecknade under sommarens lopp och flyttades till arkivmagasinet. Efter läsesalen tömts flyttades det in några bord för eventuella forskare. Den första forskaren besökte landskapsarkivet i augusti 1978.
År 2017 fick Ålands landskapsarkiv ett nytt arkivmagasin i bruk, vilket utökade landskapsarkivets förvaringsutrymmen från fyra hyllkilometer till drygt sju hyllkilometer.
Under årens lopp har läsesalen besökts av många intresserade. Ett toppår var 1996 med hela 2835 besökare. I dag sköter ett arkivbiträde dejoureringen i läsesalen. Läsesalen har i genomsnitt 1600 besökare om året.
Utveckling av samlingarna
I början tänkte man att landskapsarkivet skulle motta endast självstyrelsemyndigheternas gamla handlingar. Redan tidigt överförde domsagan – en statlig inrättning – de serier av handlingar som var offentliga. Under årens lopp har både häradsskrivaren och lotsfördelningen överfört sina handlingar. När förändringarna gick över domstolsväsendet, berikades landskapsarkivets bestånd med nya serier av dokument. Mycket tidigt deponerade kontraktsprosten och ett par församlingar sina äldsta handlingar. Under åren har många åländska församlingarna utnyttjat möjligheten att deponera. Samtliga åländska församlingars arkiv är mikrofilmade och digitaliserade, och det flesta förvaras i landskapsarkivet. Likaså en hel del mantalslängder, jordeböcker och allmogens besvär m.m., alltså både 1500- och 1600-talets material.
I januari 1985 överfördes cirka 300 hyllmeter material från Åbo landsarkiv till Ålands landskapsarkiv. Materialet bestod av domsagans, häradsskrivarens, kronofogdens, länsmännens och tullkamrarnas äldre handlingar från 1600- och 1700-talet.
Alla åländska kommuner har överfört sitt äldre material till landskapsarkivet. Den kommunala självstyrelsen tillkom 1865. Det här materialet är mycket värdefullt för lokalhistorikerna. Med hjälp av församlingarnas sockenstämmoprotokoll kan man fortsätta sin lokalhistoriska forskning cirka 100 år längre tillbaka i tiden.
I dag förvarar Ålands landskapsarkiv en stor mängd arkivalier även från olika företag, föreningar samt gårdar och privata personer.
