Den 24-25 januari 2025 ordnades Educamässan i Helsingfors. Denna mässa, som är riktad till den yrkeskår som arbetar med fostran, utbildning, undervisning och lärande räknas vara den största tillställningen som arrangeras för denna målgrupp i Norden. Antalet besökare som tog sig till Mässcentrum var närmare 17 000, och antalet utställare räknades till drygt 300. För första gången erhöll allmänheten en presentation av ett nytt digitalt läromedel, som i hög grad lägger fokus på Åland, och är såväl avsett för svenskspråkiga som finskspråkiga skolor.
Bakgrunden till detta är följande: Under de senaste åren har Ålands landskapsarkiv inom ramen för Unescos världsminnesprogram arbetat för att regionalt och globalt lyfta kunskapsnivån om det åländska skriftliga kulturarvet. Ett eftertraktat mål som nåddes inom ramen för detta arbete var upptagandet av Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv till Unescos världsminnesregister år 2023.
Unescos nationella världsminneskommitté i Finland har även utbrett sin verksamhet till andra delområden för att tillkännagöra betydelsen av skrift och information, såväl för samhället som den privata aktören. Bland annat har kommittén samarbetat med Föreningen för kulturarvsfostran i Finland. Som ett resultat av detta samarbete presenterades under mässan för första gången det nya arkivpedagogiska läromedlet ”Vad blir kvar av oss”.
Läromedlet är riktat främst till högstadieelever i Finland. Det tillgängliggörs såväl på svenska som finska. Det beskrivs som ett verktyg för att skapa informationsbehandlingsfärdigheter med kopplingar till källkritik och historisk empati, särskilt i ämnena historia, samhällskunskap och språk. Med hjälp av verktyget avses vid vidareutvecklandet av detta att alla typer av arkivkällor ska kunna hanteras, från personliga konton på sociala medier till privata dagböcker och andra skriftliga källor som sparas i arkiv.
De åländska bidragen återger för det första flygblad från andra världskriget, som beskriver hur olika aktörer med propagandans medel och på ett tryggt avstånd från mottagare önskade påverka befolkningen – vad man tänkte och vad man tyckte! Likheterna med exempelvis sociala media av idag i en tid av ökad oro och osäkerhet är påfallande.
Det andra bidraget från Åland återger utdrag från en dagbok. Denna dag- och anteckningsbok är synnerligen intressant och det digitala läromedlet består av excerpter från dagboken i fråga. Vad gäller allt digitalt material som tillgängliggörs på webbplatsen, så erhåller eleverna frågor som ska besvaras i anslutning till materialet. Eleverna ombeds även diskutera ämnen som på något sätt står i förbindelse med källmaterialet.
Mannen, som förde dagboken, ofta kallad Matts ”Stormin” Jansson var en dräng som levde i Saltvik åren 1831-1913. Han fick aldrig gå i skola, men lärde sig läsa och skriva från samtida gravstenar, vilket i hög grad återspeglar sig i hans handstil, som lätt kan jämföras med en samtida stenhuggares. Utöver detta återger dagboken på ett initierat sätt en drängs vardag under denna tid, och framför allt har det nyttjade språket uppmärksammats av dialektforskning med en vetenskaplig artikel om centralåländskt språk som publicerades år 1924. Till hundraårsminnet av detta har landskapsarkivet bestämt sig för att uppmärksamma denna klenod. På ett tankeväckande sätt återger dagboken den obesuttna befolkningens vardag på Åland under en längre period på 1800-talet - innefattande även början av 1900-talet. I original kommer dagboken att vara utställd i landskapsarkivets utrymmen under perioden 29.1-12.2.2025.
Övriga aktörer som medverkat vid framtagningen av material för läromedlet är Finska litteratursällskapet, Nationella audiovisuella institutet, Riksarkivet och Svenska centralarkivet – samtliga med huvudsäte i Helsingfors.
Det digitala läromedlet är tillgängligt på webbadressen: https://maailmanmuisti.fi/sv/vad-blir-kvar-av-oss/